Idag har vi haft typ "Polen tema dag" i skolan, vi ska ha det imorgon också. Vi började morgonen med att se en film som var typ hur lång som helst kändes det som, och att börja dagen med att sitta stilla i 2 timmar och inge mat i magen då har man bra mkt spring i benen och är bra hungrig. Men filmen var ju i alla fall bra, fast en sak kan jag inte riktigt släppa och det var att dem hade översatt "Let´s go" till "Vi pyser". Asså hallå man skriver inte vi pyser i texten, eller?
Efter lunch gick alla 9or upp till Ängbykyrkan/Ängbysalen för att höra på när Magda Eggens som är en av dem få överlevande av konsentrationslägrena i Autschwitch berättade hur hon levde och hur hon klarade sig igenom allt som nazisterna gjorde mot henne och hur hon såg sin familj och sina vänner ligga döda på en hög mitt på torget. Fyfan va hemskt det var att lyssna på, det var jätte intressant men det var hemskt. Trodde fan att jag skulle börja gråta vilken sekund som helst men är för feg för att våga gråta inför alla i hela 9an så jag gjorde allt för att hålla tillbaka tårarna och på någon konstigt vis så lyckades jag. Allt hon berättade för oss idag kommer jag att bära med mig länge, och jag kommer aldrig glömma hennes ansiktsuttryck när hon visade upp en liten liten fickkniv hon hade fått av en nazist som jobbade på konsentrationslägret, som hon hade lyckats hålla gömd, för om någon hade sätt att hon hade den så skulle hon ha blivit mördad på plats. Och hennes ton i rösten och hennes ansiktsuttryck när hon visade upp och berättade om den, man såg verkligen hur lycklig och stålt hon var över sig själv att hon hade vågat att gömma den. Hon berättade också att om det hände hennes syster Eva (som också överlevde) i Autschwitch så skulle hon ta livet av sig genom att ta kniven och skära pulsådern av sig, men sån tur så lever hon och ville dela med sig av sin berättelse om sin ungdom. Jag skulle kunna prata om allt jag fått veta idag i evigheter, men en sak till bara, hon blev skickad till Autschwitch när hon var 14 år gammal och när hon var 20 år så var allt över och hon kom till Sverige och då vägde hon 20 kilo, FATTA 20 KILO!!
Efter skolan så åkte jag till Vällingby och sen till Barkaby med mamma för att kolla efter lite saker jag behövde och jag hittade allt. Ett par nya innefotbollsskor, en nya skidjacka, åksjuktuggummin och en tjocktröja, fast den behövde jag inte men mamma tyckte jag skulle ha den, så hallå vem säger nej till lite extra kläder?

Kram Nicole <3