Att ens behöva tänka tanken får mig att aldrig vilja le igen...
Publicerat den

Blev vidareskickad från vårdcentralen till St Göranssjukhus. Det verkar dock  inte vara någon blodpropp, men dem kunde dem inte berätta vad det var idag utan jag ska tillbaka imorgon och göra ett ultraljud för bedömning. Doktorn tror att det kan vara en inrebristning av något slag och han sa att det betyder vila och ingen träning på ett tag. Efter läkarbesöket pratade jag med pappa och hans kunskaper om inrebristningar är att fotbollen kommer få läggas på hyllan ett bra tag framöver. Han pratade om minst flera månader kanske till och med år! Det finns inga ord för känslan jag har inom mig just nu. Det är inte säkert att detta är sant men jag kunde inte hålla tårarna tillbaka och den faller än...det vill inte sluta! Fotbollen är allt för mig, kan inte tänka mig ett liv utan. Fotbollen är liksom jag. Jag vet att jag nu bara tänker negativt, men det är svårt att tänka positivt när något man lever för hänger på en tråd.... / N







NAMN
 

MAIL


URL





Spara?